Bostadsrättsförening

Bostadsrättsförening

– vi förenklar för Sveriges bostadsrättsföreningar 

Vi har förenklat för bostadsrättsföreningar i mer än 25 år. För dig som vill förstå hur juridiken och ekonomin fungerar inom en förening erbjuder vi Sveriges mest köpta bostadsrättsböcker. Hos oss hittar du även juridiskt korrekta dokumentmallar och pedagogiska onlinekurser för att du på bästa sätt ska kunna sköta administrationen i din bostadsrättsförening.  

Frågor och svar om bostadsrättsföreningar

  • Hur går det till att bilda en bostadsrättsförening?

    Svar:
    Hyresgästerna kan gå ihop i en bostadsrättsförening och köpa fastigheten där de bor. Man talar då om en ombildning från hyresrätt till bostadsrätt. En bostadsrättsförening kan även nybildas på flera olika sätt. Antingen genom byggmästarbildade bostadsrättsföreningar eller bostadsrättsföreningar bildade av SBC, HSB eller Riksbyggen. En annan variant är att ett antal privatpersoner går ihop och bildar en bostadsrättsförening som sedan köper eller bygger ett hus.

  • Vad är en bostadsrättsförening?

    Svar:
    En bostadsrättsförening är en speciell sorts ekonomisk förening som har till ändamål att upplåta lägenheter (bostäder och/eller lokaler) med bostadsrätt i föreningens hus. Föreningen måste ha minst tre medlemmar och upplåta minst tre lägenheter. Medlemmarna styr i demokratisk anda med föreningsstämman som högsta beslutande organ. Föreningen ska anta stadgar och namn, utse en styrelse och ha minst en revisor.

    Föreningen ansvarar endast för det yttre underhållet, dvs underhållet av föreningens hus och mark. Det inre underhållet, dvs underhållet av en viss lägenhet och den mark som upplåtits tillsammans med lägenheten, ansvarar bostadsrättshavaren för.

  • Vad innebär stadgar och hur bör de utformas?

    Svar:
    I stadgarna beskrivs reglerna för föreningens verksamhet. För att få föreningen registrerad måste registreringsmyndigheten (Bolagsverket) godkänna stadgarna. Stadgarna får inte innehålla bestämmelser som är olagliga, otydliga, motsägelsefulla eller vilseledande. Stadgarna är ett bra sätt att informera medlemmarna och andra om hur bostadsrättsföreningen ifråga arbetar, men också om vilka allmänna regler som gäller för bostadsrättsföreningar.

    Tänk på att stadgarna inte ska vara för knapphändigt skrivna, men de ska inte heller vara så pass omfattande att ingen orkar läsa dem. De bostadsrättsföreningar som är anslutna till någon av de bostadskooperativa organisationerna använder oftast deras mönsterstadgar (en sorts mall). Även om man inte tillhör någon sådan organisation kan det vara bra att utgå från dessa stadgar och efter vissa justeringar använda dem. 

  • Vem beslutar om medlemskap i en bostadsrättsförening?

    Svar:
    Det är styrelsen som avgör om någon ska tas in som medlem i bostadsrättsföreningen och därmed kunna ha lägenhet med bostadsrätt. I stadgarna kan man ta in att ansökan om inträde i föreningen ska göras skriftligt och även att den sökandes namnteckning ska vara bevittnad. Det finns ingen nedre åldersgräns för medlemskap, såvida inte stadgarna säger något annat, så som det är i så kallade seniorboenden.

    Även en underårig kan bli medlem, och företräds då av sin förvaltare. Den som har förvärvat en bostadsrätt ska ansöka om medlemskap omedelbart efter förvärvet. Det kan vara lämpligt att skaffa ett förhandsbesked från styrelsen innan förvärvet sker.

Lär dig BRF-reglerna från grunden 

– onlinekurs med Björn Lundén

Bostadsrättsföreningar är en onlinekurs inriktad på hur en bostadsrättsförening är uppbyggd och fungerar. Under kursen lär du dig hur allt hänger ihop när det gäller föreningen, medlemmarna, styrelsen, föreningsstämman, stadgarna och lagen.

Temasidor - Bostadsrättsförening – fakta och tips från Bjorn Lunden - ctl00_cph1_DynamicControlContainer6_po_6188_dc6188_productCplpg3017_productImg

Fler frågor och svar om bostadsrättsföreningar

Vad måste stadgarna i en bostadsrättsförening innehålla?

I lagen finns det uppräknat vad som ska finnas med i bostadsrättsföreningens stadgar. Följande måste finnas med:

  • Föreningens firma, dvs dess namn.
  • Föreningens säte, dvs den kommun där huset eller husen finns.
  • Den verksamhet som föreningen ska bedriva.
  • Om upplåtelseavgift, överlåtelseavgift, pantsättningsavgift och avgift för andrahandsupplåtelse ska kunna tas ut måste detta finnas med i stadgarna.
  • På vilket sätt årsavgift, överlåtelseavgift, pantsättningsavgift och årlig avgift för andrahandsupplåtelse ska beräknas.
  • Om medlemmarna inte ska ha rätt att ta ut önskat pris när de överlåter sin bostadsrätt, kan stadgarna innehålla exakta regler för hur det maximala priset ska räknas ut.
  • Efter vilka grunder man räknar ut hur mycket som ska avsättas varje år för att säkerställa underhållet av föreningens hus (yttre fond).
  • Antal ledamöter i styrelsen och mandattid för styrelse och revisorer inklusive suppleanter. Om någon ska tillsättas på annat sätt än genom föreningsstämman ska det förklaras hur. Observera att man inte kan stadga att det är styrelsen som kan utse nya ledamöter eller suppleanter.
  • Inom vilken tid efter bokslutsdagen föreningsstämman ska hållas (max 6 månader).
  • Hur kallelser till föreningsstämma ska lämnas till medlemmar.
  • Vilka ärenden som ska behandlas på ordinarie föreningsstämma.
  • Föreningens räkenskapsår.
  • Principerna för eventuell vinstfördelning.
  • Hur föreningens tillgångar ska fördelas när föreningen upplöses.
Vad innebär likhetsprincipen?

Likhetsprincipen innebär att föreningens organ (stämma, styrelse osv) har en skyldighet att behandla alla medlemmar lika. Föreningsstämman eller styrelsen får inte fatta beslut som ger otillbörlig fördel eller nackdel åt en medlem eller någon annan. Orättvisan ska vara otillbörlig för att ryta mot likhetsprincipen. Enbart att en minoritet inte har fått gehör för sina synpunkter på föreningsstämman medför alltså inte att beslutet står i strid med likhetsprincipen. 

Kan en bostadsrättsförening säga upp en bostadsrättshavare?

Ja, en bostadsrättshavare som inte sköter sig kan på samma sätt som en hyresgäst bli vräkt (avhyst). Man säger att nyttjanderätten till lägenheten är förverkad. Då har bostadsrättsföreningen rätt att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning.

I korthet är det följande som kan göra att bostadsrättshavaren blir av med lägenheten:

  • Om bostadsrättshavaren dröjer med att betala insats eller upplåtelseavgift mer än två veckor (eller längre tid om det står i stadgarna) efter en påminnelse (i rekommenderat brev, här fungerar det inte med e-post även om bostadsrättshavaren har medgett detta för kallelser och liknande).
  • Om bostadsrättshavaren dröjer med att betala årsavgift (månadsavgift) mer än en vecka efter förfallodagen (mer om detta längre fram). För lokaler är motsvarande tidsfrist två vardagar.
  • Om bostadsrättshavaren utan tillstånd hyr ut lägenheten i andra hand. Medlemmen får dock behålla lägenheten om han eller hon omgående söker och får tillstånd till andrahandsuthyrningen eller säger upp andrahandshyresgästen.
  • Om bostadsrättshavaren använder lägenheten till något annat än vad den är avsedd för och föreningen eller någon av medlemmarna störs eller skadas av det.
  • Om bostadsrättshavaren låter utomstående personer vara i lägenheten så att föreningen eller någon av medlemmarna störs eller skadas av det.
  • Om bostadsrättshavaren – eller någon som han eller hon har upplåtit lägenheten till i andra hand – genom vårdslöshet orsakar att det kommer in ohyra eller om bostadsrättshavaren genom att inte direkt underrätta styrelsen om att det finns ohyra i lägenheten bidrar till att ohyran sprids i huset.
  • Om bostadsrättshavaren vanvårdar lägenheten.
  • Om bostadsrättshavaren utan giltigt skäl vägrar att lämna tillträde till lägenheten.
  • Om bostadsrättshavaren inte uppfyller vissa villkor i stadgarna eller i ett särskilt avtal (ovanligt). 
  • Om bostadsrättshavaren utnyttjar lägenheten för prostitution eller brottslig verksamhet. Det ska vara fråga om brottslighet som på något sätt är kopplad till lägenheten, exempelvis häleri, olovlig sprittillverkning eller narkotikaförsäljning. Här hjälper det inte om bostadsrättshavaren rättar sig.
  • Störningar i boendet .

Bostadsrättslag (1991:614) 7 kap 9 och 18 §§

Vilka lagar och bestämmelser gäller för bostadsrättsföreningar?

De lagar som gäller bostadsrättsföreningar är främst följande:

  • Bostadsrättslagen som innehåller de grundläggande bestämmelserna om bostadsrätt och bostadsrättsföreningar.
  • Delar av lagen om ekonomiska föreningar, t ex beträffande styrelsen, föreningens ledning och föreningsstämman.
  • Lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt (ombildningslagen) som innehåller reglerna för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt.
  • Lagen om omregistrering av vissa bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar, som innehåller bestämmelserna om att bostadsföreningar kan ombildas till bostadsrättsföreningar enligt bostadsrättslagen.

Vi kan hjälpa dig!

Fyll i dina uppgifter eller ring oss på 0650-54 14 00, så hjälper vi dig!