Bouppteckning och arvskifte 

Föreslår att ni till nästa upplaga går igenom boken och rättar stav- och skrivfel. I nuvarande skick ger den ett slarvigt intryck.

Det ska vi. Tack för att du hörde av dig! /Bokredaktionen

Jag föreslår att ni i nästa upplaga kommenterar bestämmelsen i Ärvdabalken 6 kap 3§ något mer utförligt, förslagsvis med några exempel. Idag konstaterar ni kort att gåvans värde vid mottagandet skall tillämpas vid avräkning av förskott mot arv, men lagtexten fortsätter "såframt icke på grund av omständigheterna annat bör gälla.". Vad skulle detta kunna vara för omständigheter, och vem avgör det? Ett exempel är att gåvogivaren säljer värdepapper för att lämna en kontant gåva som förskott på arv. Om gåvan inte lämnats kunde värdepapperna ökat ytterligare i värde till alla arvtagares fördel, men på grund av gåvan minskade basen för tillväxt. Är det en sådan omständighet som skulle kunna föranleda en annan värdering än huvudregeln i 6 kap 3§?

Hej Magnus - och tack för förslaget, vi ska se till att infoga utifrån nedanstående svar. Tittar man på lagkommentaren av Walin/Lind (Norstedts Blå Bibliotek) så tar man där upp som ett första alternativ att arvlåtaren lämnat en föreskrift om visst värde utifrån vilket avräkning ska göras. En sådan föreskrift kan/ska dock inte alltid följas eftersom det skulle kunna slå väldigt snett beroende på situation i övrigt - effekten måste vara "skälig". Det andra alternativet som anges i lagkommentaren är om arvlåtaren, allt eftersom dennes barn uppnått viss ålder (t ex 18 år), gett dem egendom av samma slag (t ex aktier i ett familjeföretag). Då bör inte värdena vid respektive gåvotillfälle användas som avräkningsvärde. Vilket värde som ska användas vid avräkningen får bero på omständigheterna enligt lagkommentaren. Och slutligen anger man att om en bröstarvinge får en andel i en fastighet av arvlåtaren och fastigheten senare ingår i dödsboet, ja då kan det framstå som oskäligt att andelen värderas på annat sätt än fastigheten i övrigt.