Om mallen Enkel fullmakt
En fullmakt innebär att någon ges en behörighet att vidta vissa åtgärder (rättshandlingar) för någon annans räkning. En enkel fullmakt är begränsad och avser endast vissa åtgärder (som framgår av fullmakten). En obegränsad fullmakt kallas generalfullmakt.
Ska fullmakten avse en fastighetsöverlåtelse använder du denna mall och skriver in beteckningen på den fastighet som avses.
Den mall du kan ladda hem här är utformad så att den kan användas både av företag och av privatpersoner. Tillsammans med mallen får du en pdf-fil som beskriver vilka regler som gäller vid utformandet av fullmakten och vilka uppgifter den ska innehålla.
Lite om fullmakter
En enkel fullmakt kan avse i princip vad som helst. Den kan vara begränsad (inskränkt) och avse en enda åtgärd, t ex att ta ut 200 kr från huvudmannens bankkonto. En fullmakt kan även vara obegränsad och därmed avse alla åtgärder som huvudmannen själv får göra. En obegränsad fullmakt brukar kallas generalfullmakt.
Två centrala begrepp inom fullmaktsrätten är behörighet och befogenhet. Behörigheten för en fullmaktshavare följer av själva fullmakten, dvs vad som står i denna. Befogenhet är vad fullmaktshavaren verkligen får göra enligt de instruktioner som lämnats av huvudmannen. Även om en fullmaktshavare är behörig att genomföra en viss åtgärd är det inte säkert att han har befogenhet att genomföra den, om huvudmannen givit honom särskilda instruktioner som inskränker vad han får göra.
Exempel
Terese får av Stina en skriftlig fullmakt att köpa en personbil för Stinas räkning. I fullmakten står det att Terese för Stinas räkning får köpa en personbil. Stina säger till Tersese att bilen inte får kosta mer än 50 000 kr.
Terese har alltså behörighet att köpa vilken personbil som helst till vilket pris som helst eftersom någon beloppsbegränsning inte skrivits in i fullmakten. Terese har däremot bara befogenhet att köpa en bil för 50 000 kr.
Om fullmaktshavaren överskrider sin befogenhet blir huvudmannen bunden om säljaren var i god tro, dvs om säljaren trodde att fullmaktshavaren hade rätt att ingå avtalet.
Hade Stina (i exemplet ovan) i fullmakten skrivit att Terese var behörig att köpa en bil för högst 50 000, hade hon inte blivit bunden av köpet. Terese hade i detta fall överskridit både sin befogenhet och sin behörighet.
Om en fullmakt lämnats muntligen blir huvudmannen inte bunden av något avtal som fullmaktshavaren ingått om han överskridit sin befogenhet oavsett om avtalsparten var i god tro eller inte.
Om en företrädare gör upp något i huvudmannens namn utan att vara behörig att göra det, är huvudmannen som huvudregel inte bunden av uppgörelsen. Huvudmannen kan däremot uttryckligen godkänna uppgörelsen i efterhand och då blir resultatet samma som om företrädaren handlat med fullmakt. Detta kallas ratihabition, eller att huvudmannen ratihaberar uppgörelsen.