Om mallen Köpeavtal
Ett köpeavtal som gäller lös egendom behöver normalt inte vara skriftligt. Ett skriftligt köpeavtal är dock att föredra, eftersom det underlättar bevisningen om det skulle uppstå oenighet eller tvist kring avtalet. Med lös egendom menas lösa saker som bilar, maskiner, hästar, båtar mm.
Denna mall kan användas vid försäljning både till näringsidkare och till konsumenter.
Tillsammans med vår mall för köpeavtal får du en pdf-fil som beskriver vilka regler som gäller vid utformandet av ett köpeavtal och vilka uppgifter det ska innehålla.
Mer om köpeavtal
Två exemplar
Ett köpeavtal i pappersform ska finnas i två exemplar, så att köpare och säljare kan få ett var sitt. Det bör också framgå av avtalet att det har upprättats i två exemplar och att båda parter har tagit var sitt. Parterna
ska underteckna båda avtalen. Är det fler parter än två, ska varje part få ett original.
Ort och datering
Det är bra om orten där parterna befinner sig då de undertecknar köpeavtalet anges. Avtalet ska dateras. Skulle det finnas flera köpeavtal mellan parterna, gäller normalt det senast upprättade.
Både orten och dateringen har betydelse för underskrifternas äkthet. Det är svårt för en part att i efterhand hävda att det inte är hans underskrift som finns i avtalet om han befann sig på den angivna orten det aktuella datumet. Motsatsvis är det svårt att hävda att en part har skrivit under kontraktet om denne bevisligen befann sig någon annanstans än på den angivna orten den aktuella dagen.
Om parterna befinner sig på olika orter och skriver under köpeavtalet olika datum, ska var och en av parterna ange ort och datum för underskriften av avtalet. Det förekommer att man skriver samma ort och samma datum trots att parterna befinner sig på olika orter och skriver under avtalet olika datum. Detta är alltså inte korrekt.
Bilagor är avtalsinnehåll
I vissa fall kan det vara aktuellt att ha bilagor till köpeavtalet. Detta
gäller exempelvis om du vill specificera varan i en bilaga och hänvisa till denna.
Bilagorna är också avtalsinnehåll, trots att de inte finns med bland avtalspunkterna. Man brukar använda sig av bilagor för att själva avtalstexten inte ska bli tungläst eller för att texten, t ex standardavtalen, redan finns. Då slipper avtalsparterna även en massa arbete.
Bilagorna läggs normalt sist, efter själva köpeavtalet. I avtalet hänvisar du till de bilagor som bifogas. Då råder det inga tveksam heter om vilka bilagor som hör till avtalet. Genom att numrera bilagorna (om du har fler än en bilaga), blir det också enkelt att hänvisa direkt till en viss bilaga.
Om det inte handlar om några allmänt kända standardvillkor bör du och din avtalspart underteckna bilagan. Det är ju viktigt att bilagan inte förfalskas.