Om Bjorn Lunden / Pressrum / Växa-stödsrapport

Björn Lundén AB har genomfört en undersökning i syfte att ta reda på vad solo- och mikroföretag ser för möjligheter och utmaningar i sitt företagande. Specifikt undersöktes företagarnas syn på växa-stödet. Stödet ger en sänkning av arbetsgivaravgiften till 10,21 procent under 24 månader för den först anställde och infördes för att soloföretagare skulle kunna anställa sin första medarbetare och fler människor skulle få jobb. 

Publicerad: 2022-03-21

Sammanfattning

  • 35,7 procent av mikroföretagarna svarar att de skulle vilja anställa någon till företaget. 
  • 57 procent har någon form av anställningsbehov.  
  • Det största hindret för att anställa är kostnaderna. 
  • Nära en fjärdedel av mikroföretagen ser en sänkning av arbetsgivaravgiften som den enskilt viktigaste företagarfrågan i höstens riksdagsval. 
  • Endast 7,5 procent av företagen i undersökningen har nyttjat växa-stödet tidigare. 
  • I nio procent av fritextsvaren uppges bristande eller ingen kännedom om växa-stödet. 
  • Osäkerhet kring hur reglerna ska tolkas uppges vara ett stort hinder bland de som känner till stödet men valt att inte nyttja det. 
  • Det finns enligt SCB i dag 88 518 företag som saknar anställda och 149 239 företag med 1–9 anställda. 
  • Företagen som har 1–9 anställda sysselsätter totalt 384 952 personer medan de företag som har 1–49 anställda sysselsätter 267 779 personer. 
  • Växa-stödet har potentialen att skapa tusentals jobb om det förenklas och tillgängliggörs för fler. 
Metodik och urval 

Undersökningen genomfördes i januari 2022 i form av en enkät som gick ut till solo- och mikroföretag i Björn Lundéns kundregister. Enkäten besvarades av 480 företag. Frågor ställdes bland annat om företagens anställningsbehov, hinder för att anställa och hur växa-stödet kan påverka företagens vilja att anställa. Utöver detta har Björn Lundén gett SCB i uppdrag att ta fram dagsaktuella siffror över hur många som sysselsätts i små- och mikroföretag i Sverige. Detta i syfte att kunna göra en uppskattning av hur många nya jobb som kan skapas om en del av dessa skulle nyttja växa-stödet. 

Resultat 

På fråga 1 Vilken bransch tillhör ditt företag? kartläggs företagets branschtillhörighet. Det finns en överrepresentation av företag inom branschen ekonomi/redovisning (44 procent av det totala antalet svar) bland företagen som besvarat enkäten. Svarsfördelningen redovisas därför även separat för branschen ekonomi/redovisning respektive övriga branscher (ekonomi undantagen) för två av de mest centrala frågorna i enkäten (4 Skulle du vilja anställa någon till företaget? och 5 Vad är det främsta hindret till att du ska anställa någon?). 



På fråga 2 Vilken företagarfråga anser du är viktigast i riksdagsvalet i september? svarar nästan en fjärdedel (23,8 procent) Sänkning av arbetsgivaravgiften. Minskad regelbörda (19,8 procent) och förenklingar av olika regelverk (skatte- och momsregler, arbetsrätts-, branschspecifika och sjuklöneregler) utgör tillsammans 48,8 procent, alltså nästan hälften av alla svar.  


I gruppen som svarar Annan och kommenterar sitt svar i det fria kommentarsfältet är energipolitik och långsiktighet i regelverk värda att nämna. 

 

På fråga 3 Har du några anställda i ditt företag? svarar 37,4 procent av företagen Ja. Hälften av företagen (50,5 procent) svarar Nej och 12,1 procent har tidigare haft anställda men har det inte idag. 

På fråga 4 Skulle du vilja anställa någon till företaget? svarar 35,7 procent Ja eller Har redan anställda i företaget men vill anställa fler. 64,3 procent svarar Nej. 

Bryter man ut branschen ekonomi/redovisning (som är överrepresenterad i enkäten) blir resultatet för företagare inom ekonomi/redovisning 33 procent Ja och 67 procent Nej. För övriga branscher (exklusive ekonomi/redovisning) blir resultatet 36,1 procent Ja och 63,9 procent Nej. 


På fråga 5 Vad är det främsta hindret till att du ska anställa någon? uppger 43,4 procent att de saknar anställningsbehov. 26,9 procent anger att det är för dyrt, 11,9 procent att reglerna är krångliga och 17,7 procent annat hinder. 

Vad är främsta hindret till att du ska anställa någon?

 

Uppdelat på ekonomi/redovisning och övriga branscher är resultatet: 

Alla branscher (utom ekonomi/redovisning) 

Anställningsbehov saknas 40,1 procent 
För dyrt          29,0 procent 
Krångliga regler       14,9 procent 
Annat hinder         16,0 procent
 

Branschen ekonomi/redovisning                       

Anställningsbehov saknas 47,6 procent 
För dyrt          24,3 procent 
Krångliga regler         8,6 procent 
Annat hinder         19,5 procent 

 

Mer än var fjärde företagare anser att det är för dyrt att anställa. Krångliga regler upplevs som ett mycket större hinder i gruppen Alla branscher utom ekonomi, något som har sin förklaring i företagens kompetens- och verksamhetsområde. 

Under Frivillig motivering till fråga 5 är det tydligt att en stor andel av dem som svarat annat hinder ser matchning av kompetens som det främsta hindret att anställa. I denna grupp är det bristen på kvalificerad arbetskraft som gör att företagen inte anställer. 

Kopplingen mellan frågorna 2 (viktigaste företagarfrågan i riksdagsvalet) och 5 (främsta hindret att anställa) visar tydligt att de viktigaste företagarfrågorna i stor utsträckning också utgör de hinder som företagarna har för att kunna anställa. 


Svaren på fråga 6 Har du utnyttjat växa-stödet tidigare? visar att endast 7,5 procent av företagen i undersökningen har nyttjat växa-stödet tidigare. Bland de 92,5 procent som inte nyttjat stödet är det en stor andel som inte har behov eller förutsättningar att anställa. I det frivilliga kommentarsfältet är det dock hela nio procent som anger att de inte känner till att växa-stödet finns. Bland de företag som har vetskap om stödet anger merparten att de inte uppfyller alla kriterier för att kunna nyttja stödet.  

Har du utnyttjat växa-stödet tidigare?

 

På fråga 7 Hur många fler bedömer du kunna anställa under nästa år med oförändrat växa-stöd, det vill säga växa-stöd för TVÅ (2) anställda? bedömer sammanlagt 20,5 procent av de svarande att de kan anställa 12 personer med nuvarande utformning av växa-stödet.  Hur många fler bedömer du kunna anställa under nästa år med oförändrat växa-stöd?Mikroföretagen sysselsätter hundratusentals personer  

De siffror som Björn Lundén har beställt från SCB visar att de flesta jobben bland småföretagen i Sverige finns i företag med 1–9 anställda. Dessa företag sysselsätter tillsammans 384 952 personer, att jämföra med 267 779 i företag med 10–49 anställda. Samtidigt finns det 88 518 företag som helt saknar anställda. I statistiken undantas företag som omsätter mindre än 500 000 kronor samt branschgrupperna A – Jordbruk, Skogsbruk och Fiske och L – Fastighetsverksamhet. Den statistik som finns i dag gör det inte riktigt tydligt hur många företag som har 0–2 anställda och därmed befinner sig inom spannet för växa-stödet.  

Växa-företagen ryms även till viss del inom den grupp som har 1–9 anställda, vilket betyder att de är fler än de 88 518 företag som tillhör gruppen företag som saknar anställda. Närmare studier behövs för att klargöra exakt hur många företag det handlar om. Men redan om vi räknar bort alla företag med mer än 0 anställda syns en tydlig potential för tusentals nya jobb. 

Björn Lundén har bett SCB bryta ner statistiken på regional nivå och bilden är genomgående densamma för samtliga län. De flesta av jobben bland småföretagen finns i de allra minsta företagen, med upp till nio anställda. Nedan finns tabeller över hur många företag som har 0 anställda samt hur många personer som är anställda i företag med 1–9 anställda respektive 10–49 anställda i Sverige i dag.
Tabellerna är uppdelade per län.
 

Antal arbetsställen med 0 (noll) anställda
Län
Antal arbetsställen
Blekinge980
Dalarna2290
Gotland678
Gävleborg
1989
Halland
2912
Jämtland
1405
Jönköping
2295
Kalmar1749
Kronoberg1466
Norrbotten1696
Skåne11511
Stockholm26294
Södermanland2122
Uppsala3090
Värmland1826
Västerbotten1557
Västernorrland1778
Västmanland1683
Västra Götaland13460
Örebro2071
Östergötland3039
Okänt län/utländsk2627
Totalsumma88518


Antal anställda i företag med
Län1-9 anställda 10-49 anställdaTotalt
Blekinge455327187271
Dalarna10597717217769
Gotland276016964456
Gävleborg
10220656916789
Halland
13558876122319
Jämtland
588436109494
Jönköping
12002943121433
Kalmar8056508713143
Kronoberg6315457010885
Norrbotten8955681715772
Skåne472843299080274
Stockholm11054880787191335
Södermanland9767542015187
Uppsala12591895921550
Värmland9321578315104
Västerbotten8228579114019
Västernorrland8231594714178
Västmanland9321563414955
Västra Götaland6189342685104578
Örebro9838656316401
Östergötland146431060425247
Okänt län/utländsk387185572
Totalsumma
384952267779652731

Källa: Företagsregistret, Statiska Centralbyrån, SCB 


Slutsatser 

35,7 procent av företagen i vår undersökning skulle vilja anställa men endast ca 21 procent bedömer att de kan anställa nästa år med oförändrat växa-stöd. Våra siffror ligger i linje med Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet, där 22 procent av soloföretagen vill anställa samt 41 procent av de som är 19 anställda.  

Nyttjandet av växa-stödet är lågt. Endast 7,5 procent av företagen i undersökningen har utnyttjat växa-stödet. Det finns ett antal anledningar till det. En del av företagen har helt enkelt inte ambitionen eller behov av att anställa. Andra tvekar inför arbetsgivaransvaret. Dålig matchning på arbetsmarknaden, det vill säga att anställningsbehov finns men att det är svårt att hitta kvalificerade personer, är också ett betydande hinder. Att vi dessutom befunnit oss i en längre period av pandemi och restriktioner är förstås också yttre faktorer som kan ha påverkat anställningsbehovet och anställningsviljan i olika grad.  

Bland de företag som har anställningsbehov och en vilja att expandera ser vi att växa-stödet skulle kunna vara, men inte lyckas bli, den språngbräda som gör det möjligt för mikroföretag att anställa. I de frivilliga motiveringarna till fråga 6 (Har du utnyttjat växa-stödet tidigare?) är det nio procent som uppger att de har dålig kännedom om växa-stödet. Andra upplever osäkerheten kring hur reglerna ska tolkas som ett stort hinder. 

Bland dem som har kännedom om förutsättningarna för stödet framkommer det att många företag faller på någon eller några av de begränsningar som är kopplade till stödet. Vi delar företagens syn på att dessa begränsningar i regelverket förhindrar att stödet uppnår sitt syfte. 

Vi ser att följande förslag skulle göra växa-stödet mer tillgängligt för mikroföretagen: 

  1. Gränsen för tidigare utbetalda ersättningar höjs till 50 000 kr 
    I dag är gränsbeloppet 5 000 kronor, vilket betyder att tidigare utbetalningar till en enda sommarjobbande ungdom gör att man inte klassas som växa-företag. Detta hämmar såväl ungdomars möjlighet att få sommarjobb som nya anställningar. 
  2. En löpande kvalificeringsperiod om ett kalenderår ersätter brytpunkten 1 januari 2017 
    Det fasta kvalificeringsdatumet 1 januari 2017, fem år bakåt i tiden, speglar inte företagets position i dag. Det är orimligt att soloföretag ska straffas under 2022 för att de haft en anställd under hösten 2017. 
  3. Växa-stödet knyts till en anställning, inte till en enskild person 
    Om den nyanställda i växa-företaget slutar efter några månader, försvinner också möjligheten att få växa-stöd för en ny anställd. Växa-stödet bör i stället kopplas till en anställning och inte till en viss person. 

År 2018 var det totalt 7 000 företag som nyttjade stödet. Den tänkta målgruppen var 50 000 företag, vilket innebär att endast 14 procent av de tilltänkta företagen nyttjat stödet. Det avsattes 1,8 miljarder kronor till växa-stödet men notan det året landade på 150 miljoner kronor. 

Dåvarande finansminister, nuvarande statsminister, Magdalena Andersson konstaterade 2019 att växa-stödet var alltför okänt och hennes förhoppning var att många fler företag skulle använda sig av stödet framgent.  

År 2019 nyttjades växa-stödet av 10 000 företag. En ökning från föregående år, men fortfarande en alltför låg siffra för ett riktat företagarstöd. 

Sedan dess har växa-stödet utvidgats till att gälla upp till två anställda (under en begränsad tidsperiod). Flertalet instanser, bland annat Riksrevisionen, har i sina remissvar till förslagen om utvidgat växa-stöd poängterat vikten av att utvärdera tillgängliggörandet, nyttjandet och effekterna av stödet men hittills har ingen utvärdering av växa-stödet gjorts. 

En förenkling av växa-stödet har också potential att motverka segregation och öka inkluderingen på arbetsmarknaden. En studie som IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, gjort visar tydligt att småföretagen är mer benägna att stå för det första jobbet för människor som har invandrat till Sverige och andra som står långt från arbetsmarknaden. I ljuset av detta är växa-stödet en möjlig integrationsmotor, om förutsättningarna för företagen att nyttja stödet förbättras.