En närliggande fråga som har diskuterats i dessa sammanhang är om tillfälliga nedgångar i värdepappershandeln ska påverka bedömningen av yrkesmässigheten. Det finns ingen dom från Högsta förvaltningsdomstolen som behandlar frågan. Däremot finns det några kammarrättsdomar, men olika kammarrätter har kommit fram till olika bedömningar. Exempelvis så har Kammarrätten i Stockholm i en dom under år 2007 funnit att bedömningen om det föreligger yrkesmässig värdepappershandel eller inte, ska göras varje enskilt beskattningsår. Kammarrätten i Göteborg har i en dom från år 2009 tvärtom funnit att en tillfällig nedgång inte ska påverka bedömningen av yrkesmässigheten. Rättsläget får därför bedömas som något oklart.
Yrkesmässig verksamhet
Om ett bolags handel med värdepapper uppfyller de ovan nämnda kriterierna och bedöms som en yrkesmässig verksamhet, gäller att innehavet av värdepapper ska redovisas som skattemässiga omsättningstillgångar, dvs lager. Lager av värdepapper ska, i likhet med andra lagertillgångar, värderas enligt lägsta värdets princip, dvs det lägsta värdet av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet. En effekt av detta blir att bolaget får avdrag för orealiserade förluster.
Skatteverket gör i den ovan nämnda rapporten bedömningen att derivatinstrument (optioner, terminer, etc) inte utgör lagertillgångar och att de därmed inte omfattas av reglerna för värdering av omsättningstillgångar. Vidare konstateras att det saknas regler inom såväl beskattningen som redovisningen för hur dessa instrument ska behandlas.
I de fall ett bolag anses ha yrkesmässig värdepappershandel ska såväl löpande intäkter och kostnader som avyttringar av värdepapper redovisas enligt bokföringsmässiga grunder. Vid en avyttring uppkommer en bokföringsmässig vinst eller förlust, dvs en skattepliktig vinst eller en avdragsgill förlust. En effekt av detta är att det alltid råder full kvittningsrätt mellan vinster och förluster.
Icke yrkesmässig verksamhet
Om ett bolag inte kvalificerar sig för yrkesmässig handel med värdepapper enligt ovan, blir innehavda aktier och andra värdepapper att anse som skattemässiga anläggningstillgångar. Beskattningen sker enligt såväl bokföringsmässiga grunder som enligt reglerna för inkomst av kapital.
I korthet innebär det att bolagets löpande inkomster från värdepapper ska redovisas enligt bokföringsmässiga grunder. En ränteintäkt ska beskattas det år på vilket den belöper, oavsett om den utbetalats eller inte under detta år (se nedan nämnda dom avseende underkursskuldebrev).
Kapitalvinster vid avyttring av värdepapper ska beskattas som inkomst av näringsverksamhet, men resultatet ska beräknas enligt de regler som gäller för inkomst av kapital. Genomsnittsmetoden blir därmed tillämplig vid beräkning av anskaffningsvärdet för de avyttrade värdepappren. Däremot blir det ingen kvotering av förlusterna, utan de får kvittas fullt ut mot vinster.
Fållan gäller för icke yrkesmässig handel
Av 48 kap 26 § IL framgår att ett bolag som innehar aktier i kapitalplaceringssyfte (icke yrkesmässig verksamhet) och säljer dessa med förlust, endast får utnyttja förlusten under vissa villkor. Denna så kallade kapitalplaceringsfålla (kvittningsfålla/aktiefålla) innebär att en kapitalförlust på aktier endast kan kvittas mot vinster på andra aktier och aktieliknande värdepapper.
Om bolaget inte har vinster på sådana värdepapper under förluståret får underskottet inte kvittas mot ett eventuellt överskott i den övriga näringsverksamheten. Däremot får förlusten sparas till följande år och kvittas mot eventuella kapitalvinster på aktier och aktieliknande värdepapper. Någon tidsbegränsning för sparandet av förlusten finns inte. Det är därför viktigt att hålla reda på vilka förluster man har i fållan.
Observera att Skatteverket i ett uttalande sagt att ett belopp i kvittningsfållan inte fastställs vid det beskattningsår som det uppstår utan först när man vill utnyttja de tidigare förlusterna. Det innebär att underlag för beräkningen av förlusterna bör sparas och att man även bör ha ett dokument som visar hur förlusterna har beräknats.
Nedskrivning av värdepapper
En nedskrivning av värdepapper i en icke yrkesmässig verksamhet är inte skattemässigt avdragsgill, dvs bolaget kan inte få avdrag för orealiserade förluster. På motsvarande sätt är återföring av en nedskrivning (reversering) inte skattepliktig.
Har man gjort en nedskrivning av värdepapper i bokslutet ska nedskrivningen återföras i inkomstdeklarationen, dvs skattemässigt ska inkomsten neutraliseras från nedskrivningen. Det är därför av största vikt att man håller reda på vilka nedskrivningar man gjort och hur de fördelas på olika innehav.
Hur den bokföringsmässiga nedskrivningen ska göras beror dels på om värdepappren har bokförts som anläggningstillgångar eller som omsättningstillgångar, dels på enligt vilket K-regelverk man upprättar årsredovisningen.
Nollkupongare och andra underkursskuldebrev
Högsta förvaltningsdomstolen har prövat hur den löpande värdeökningen på underkursskuldebrev (t ex nollkupongare) ska behandlas (RÅ 1994 ref 19). Domstolen fastslog att bolaget löpande ska redovisa den orealiserade värdeökningen, dvs den orealiserade värdeökningen ska beskattas såsom ränta.
Realränteobligationer
Genom tre avgöranden under 1995 har Högsta förvaltningsdomstolen (RÅ 1995 ref 71) fastslagit att såväl realräntan som inflationskompensationen ska beskattas som ränta. Detta gäller både vid inlösen och vid försäljning under löptiden. Räntebeskattningen gäller oavsett om räntan redovisas som inkomst av kapital eller som inkomst av näringsverksamhet.
Om du köper och senare säljer en realränteobligation under löptiden ska skillnaden mellan hur mycket realränta och inflationskompensation som belöper på obligationen vid köpet respektive försäljningen anses vara ränta (ränteintäkt eller ränteutgift). Vid beräkningen av kapitalvinst/-förlust på avyttringen av obligationen ska du därmed minska försäljningsintäkten med skillnadsbeloppet.
Två av de tre målen i Högsta förvaltningsdomstolen gällde hur realränteobligationer ska redovisas i bolag, beroende på om obligationen är en omsättningstillgång eller en anläggningstillgång i bolaget. Domstolen fastslog att en löpande intäktsföring av realräntan och kompensationen för inflationen ska göras, oavsett slag av tillgång i bolaget.
Derivatinstrument för säkring av risker
Det har länge varit oklart om derivatinstrument som innehas för säkring av risker ska kapitalvinstbeskattas eller beskattas enligt bokföringsmässiga grunder. Säkringar, t ex köp av valutaoptioner och valutaterminer, görs för affärsverksamheten för att säkra mot finansiella risker, exempelvis att räntan höjs eller kronan sjunker. Det är då naturligt att se transaktionerna som vanliga rörelsetransaktioner och då beräkna vinster och förluster enligt bokföringsmässiga principer. Någon kapitalplaceringsinriktning eller friliggande värdepappershandel vid sidan av affärsverksamheten handlar det ju inte om.
Vad som skiljer kapitalvinstreglerna från bokföringsmässiga grunder är främst tidpunkten för beskattningen.
Högsta förvaltningsdomstolen har avgjort en ansökan om förhandsbesked (RÅ 1997 ref 5 fall I) om vissa derivatinstrument, som ett företag använde för säkringsändamål inom sin vanliga affärsverksamhet, skulle beskattas enligt kapitalvinstreglerna eller enligt bokföringsmässiga grunder. Just det faktum att instrumenten hör så nära samman med företagets ordinarie verksamhet och inte ingår i någon egen verksamhet vid sidan av medför enligt domstolen att instrumenten ska kapitalvinstbeskattas.
Tolkar man rättsfallet motsatsvis bör instrument som innehas i rent spekulativt syfte anses tillhöra en egen verksamhet vid sidan av företagets ordinarie och vinster och förluster ska då beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Detta gäller då omfattningen av den spekulativa verksamheten är tillräckligt stor för att kvalificera för yrkesmässighet (och kraven för det är inte särskilt höga vilket beskrivits tidigare).
Rättsfallet innebär också att man måste göra en bedömning av varje typ av instrument för att se om de ska anses höra samman med företagets ordinarie verksamhet eller inte. Instrumenten torde knappast smitta varandra utan vissa instrument (som innehas i säkringssyfte) kan komma att beskattas enligt kapitalvinstreglerna medan andra instrument (som innehas i spekulationssyfte) kan komma att beskattas efter det bokförda resultatet.
Här kan du läsa om:
Skatt på aktier och värdepapper i handelsbolag>>
Skatt på aktier och värdepapper i enskild firma>>
Skatt på aktier och värdepapper i stiftelser>>