Arvsavstående – så går det till

Avstående eller avsägelse

Arvsavstående skiljer sig från arvsavsägelse, dvs när en arvtagare avsäger sig sitt arv. En arvsavsägelse görs medan arvlåtaren ännu är i livet. Det vanligaste exemplet på avsägelse är när en legal arvinge godkänner ett testamente där han utesluts från arv. Men det kan också vara någon annan form av skriftlig avsägelse, t ex på grund av ett familjebråk eller någon annan anledning. Den legala arvingen betraktas därefter inte som arvinge. Detta innebär att arvingen inte blir dödsbodelägare och inte behöver kallas till bouppteckningen.

En underårig kan dock inte avsäga sitt arv. Och en avsägelse av laglottsrätten gäller normalt endast om arvingen fått skäligt vederlag som kompensation (t ex genom förskott på arv).

Ärvdabalken 17 kap

Arvsavstående förr och nu

Tidigare, innan arvs- och gåvoskatten avskaffades, gjordes arvs­avstående ofta av skatteskäl för att arvet skulle fördelas på flera personer och därmed leda till sänkt arvsskatt totalt sett. Men eftersom arvsskatten och gåvoskatten är borta numera, kan man lika gärna ge bort arvet som gåva efter arvskiftet. Den enda anledningen till att man idag ska göra ett arvsavstående är om man av någon anledning (se längre fram) vill att andra, t ex gemensamma barn, ska vara dödsbodelägare.

Behålla dödsboet av t ex skatteskäl

Speciellt i ett enmansdödsbo kan det bli aktuellt att ”framkalla” ett dödsbo genom att en arvinge gör arvsavstående av hela eller en kvotdel av sitt arv till förmån för sina legala arvingar. Att man vill ha kvar dödsboet beror på att man av exempelvis skatteskäl vill få längre tid på sig för avvecklingen av dödsboet.

När efterlevande make ärver hela boet (när det inte finns särkullbarn eller testamente), anses boet skiftat i och med bouppteckningens registrering. Och det är ju inte alltid önskvärt, speciellt inte om den avlidne bedrivit näringsverksamhet eftersom den ju upphör i och med att dödsboet skiftas.
Periodiseringsfonder och expansionsfond kan normalt övertas av arvingarna, däremot återförs skogskonton till beskattning i och med att dödsboet skiftas. Det kan därför vara skattemässigt förmån­ligare att göra återföringarna under en följd av år istället för direkt. Dessutom kan inte ett ackumulerat underskott i näringsverksam­heten tas över av någon arvtagare utan kan gå helt förlorat.

För att bli av med efterarvingarna

Arvsavstående kan användas som ett sätt för den efterlevande maken att direkt göra upp med den avlidne makens efterarvingar. På detta sätt kan makens efterarvingar kopplas bort från bouppteckning och ­arvskifte när den efterlevande maken själv avlider.

Före bouppteckning

För att gåvotagarna ska bli dödsbodelägare är det viktigt att arvs­avståendet görs senast i samband med bouppteckningen och bifogas den vid registreringen.

Efter bouppteckningen men innan arvskiftet

Om arvsavståendet gjorts efter bouppteckningen finns två möjliga tolkningar av situationen:

• Gåvotagarna blir inte kallade till bouppteckningen såsom döds­bo­delägare. Däremot kommer gåvotagarna att omfattas av arvskiftet och exempelvis kunna söka lagfart på en fastighet som tillskiftas dem med arvskiftet som fångeshandling (i original och en bestyrkt kopia) tillsammans med bouppteckningen (bestyrkt kopia av bouppteckningen) och arvs­avståendet.
• En tilläggsbouppteckning måste göras och gåvotagarna blir kallade till denna som dödsbodelägare.

Den första tolkningen är den mest praktiska. Frågan är annars vilket bevisvärde bouppteckningen har som legitimationshandling. Man vet ju inte när man tittar på den om det finns en tilläggsbouppteckning. Frågan är oklar och rättspraxis saknas på området.

Mottagare

Arvsavstående kan göras till vem som helst. Detta innebär att en arvinge kan avstå till förmån för sina syskon istället för barn. Dessa blir då dödsbodelägare.

NJA 2001 s 59

Skriftligt

Ett arvsavstående måste vara skriftligt för att kunna åberopas vid exempelvis bouppteckningsregistreringen eller vid ansökan om ­lagfart. Den som gör arvsavståendet måste själv skriva under arvsav­ståendeförklaringen.

Om bouppgivaren i samband med bouppteckningen gör ett avstående är det tillräck­ligt att skriva det i bouppteckningen eftersom bouppgivaren sedan skriver under bouppteckningen och intygar att allt som står där är riktigt.

Också om någon annan dödsbodelägare gör ett avstående senast i samband med bouppteckningen (och som ska framgå av bouppteckningen, t ex för att ”framkalla” ett dödsbo, se tidigare i artikeln), ska bouppteckningen innehålla en uppgift om avståendet. ­Dessutom ska man då bifoga det skriftliga avståendet när bouppteckningen lämnas in för registrering.

Särkullbarns arvsavstående

Ett särkullbarn, som egentligen har rätt att få ut sitt arv direkt när hans förälder avlider, kan göra ett arvsavstående till förmån för den efterlevande maken. Observera att i detta fall gör särkullbarnet inte ett definitivt avstående utan avståendet innebär att han skjuter upp sitt uttag av arvet. Särkullbarnet ska då istället få ut sin del av arvet på samma sätt som de gemensamma barnen, när den efter­levande maken avlider.