Frågan är dock vad som medför att företagsdelen är dominerande. Ska ytan alltid fälla avgörandet eller ska man väga in hur stora kostnader som har lagts ned på att inreda kontorsdelen för näringsverksamheten? Eller ska man helt bortse från detta och låta sambornas syfte vid köpet bli avgörande? En intressant fråga är hur man ska bedöma mangårdsbyggnaden på ett jordbruk med jord och skog som hör till fastigheten. Det finns tyvärr ingen vägledande rättspraxis på detta område.
Finansiering vid köp av bostad
Även om bara den ena sambon står för ett köp av en bostadsrätt eller en villa som skaffas för gemensamt bruk, kommer den att ingå i bodelningen och delas mellan samborna. Detta kan tyckas vara orättvist gentemot den som bekostat fastighetsköpet. Om samborna är överens kan de därför undanta fastigheten från bodelningen genom ett samboavtal.
Ägarandelar misstämmer med ekonomiska insatsen
Det är inte ovanligt att sambornas ekonomiska bidrag till ett bostadsköp inte stämmer överens med ägarandelarna enligt köpeavtalet. En sambo kan t ex stå som ägare till en villa men båda samborna betalar av på villalånet. Äganderättsfrågan har bland annat betydelse för vem av samborna som har bättre rätt till fastigheten vid en bodelning och för vem som ska få del av fastigheten om samborna har avtalat att fastigheten ska hållas utanför bodelningen.
I första hand är det köpavtalet som är avgörande för äganderättsfrågan. Det kan dock finnas andra omständigheter som visar på att samborna haft en annan avsikt.
När bara en av samborna står som ägare till en bostad som finansierats genom att samborna tillsammans tagit betalningsansvaret för ett lån, kan den sambo som inte står på köpekontraktet hävda att han har dold samäganderätt till bostaden. Annars betraktas sambons tillskott som en gåva eller lån. För att en sambo ska ha dold samäganderätt till en bostad måste vissa krav vara uppfyllda.
För att undvika äganderättstvister rekommenderar vi att sambornas ekonomiska bidrag stämmer överens med ägarandelarna enligt köpekontraktet. Annars bör samborna se till att upprätta ett avtal där det framgår hur mycket av bostaden som var och en av samborna äger. Ett alternativ är att samborna upprättar ett skuldebrev mellan varandra. På så vis får den ena sambon mer vid en separation eller en försäljning.
Gemensamt bohag
Det är endast gemensamt bohag som omfattas av sambolagens bestämmelser. Med gemensamt bohag menas lös egendom som är avsett för det gemensamma hemmet. Möbler, hushållsmaskiner och annat som normalt finns i ett hem är därför bohag.
Sakerna behöver inte vara nödvändiga för hemmets skötsel för att de ska kunna vara gemensamt bohag. Konst som har köpts för att finnas i hemmet kan räknas som gemensamt bohag.
Samborna kan ha bohag som faller utanför sambolagens definition. Sådant bohag brukar kallas övrigt bohag.
Bohag för fritiden
Enligt en specialregel omfattar sambolagens regler inte bohag som huvudsakligen används för fritidsändamål. Det innebär att möbler mm som köps gemensamt för att stå året runt i en fritidsbostad inte räknas som gemensamt bohag. Syftet med köpet förlorar sin betydelse när en sak rent faktiskt används för fritidsändamål.
Hushållsmaskiner mm som normalt finns i – och används i – det gemensamma hemmet är gemensamt bohag även om de skulle användas i sommarstugan under semestern. Detta beror på att bohaget sannolikt huvudsakligen används i hemmet.
Gränsdragning
Vissa saker som samborna äger kan användas både i hemmet och för fritidsändamål. Det framgår inte av lagtexten hur man ska dra gränsen mellan vad som är huvudsaklig hemanvändning och användande för fritidsändamål. Detta måste därför avgöras från fall till fall.