Gåva av fast egendom
För fast egendom gäller enligt rättspraxis huvudsaklighetsprincipen. Det innebär att en transaktion bedöms som antingen en gåva (benefikt fång) eller ett köp (oneröst fång) – detta oavsett om överföringen benämns köp eller gåva (vad överföringen kallas har alltså ingen betydelse rent skattemässigt).
Är beloppet lägre än årets taxeringsvärde räknas övergången som en gåva och då övertar gåvotagaren givarens anskaffningsvärde. Anses överföringen vara ett köp kapitalvinstbeskattas givaren för överlåtelsen och gåvotagarens anskaffningsvärde blir alltså den ersättning han eller hon betalat för gåvan. Ska man ge bort en fastighet mot vederlag måste man alltså känna till vilka skattemässiga konsekvenser storleken på ersättningen har.
Storleken på vederlaget påverkar också frågan om stämpelskatt. Gåvotagaren betalar bara stämpelskatt på förvärvet om betalningen är minst 85% av taxeringsvärdet året före det att lagfarten beviljas.
En annan sak man bör känna till när det gäller gåva av fastighet är att gåvotagaren inte kan överta uppskov som givaren har på fastigheten. Räknas överlåtelsen som gåva måste givaren alltså återföra eventuella uppskov.
Gåva av näringsfastighet
Vid gåva av näringsfastighet tillämpas samma regler som vid gåva av privatbostadsfastighet, se avsnittet ovan. Vid gåva av näringsfastighet mot vederlag där vederlaget är så stort att överlåtelsen
betraktas som ett köp, brukar man försöka se till att vederlaget åtminstone är så stort att man når upp till givarens omkostnadsbelopp (men under taxeringsvärdet). Givaren undgår då kapitalskatt
och gåvotagaren maximerar sitt avskrivningunderlag.
Gåva av näringsverksamhet
Vid gåva av näringsverksamhet finns det särskilda regler att ta hänsyn till. Näringsidkaren kan inte ta ut enstaka tillgångar från näringsverksamheten utan att undgå beskattning. Uttag som görs
under marknadsvärdet ska uttagsbeskattas. Detta innebär att beskattningen sker som om tillgången sålts för marknadsvärdet.
Om hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel överförs genom gåva kan dock uttagsbeskattning undvikas enligt underprisreglerna. För att dessa ska gälla måste dock vissa
förutsättningar vara uppfyllda.
Gåva till och från aktiebolag
För ett aktiebolag som får en gåva gäller samma principer som för en fysisk person. Detta innebär att kontinuitetsprincipen gäller, dvs gåvotagaren tar över givarens anskaffningsvärde, osv. I bolaget blir en gåva en skattefri intäkt och ökar därmed det fria egna kapitalet i bolaget.
Om givaren samtidigt är ägare av aktiebolaget räknas inte överlåtelsen som gåva utan som aktieägartillskott – givaren berikar ju inte någon annan utan bara sig själv, dvs det blir ingen förmögenhetsöverföring. Om däremot aktiebolaget ägs, helt eller till tillräckligt stor del, av andra (t ex barn) kan överlåtelsen räknas som gåva.
För aktiebolag finns det ett gåvoförbud. Bolaget får därför endast lämna gåvor om samtliga aktieägare är överens eftersom ett beslut om en gåva strider mot bolagets syfte. Ett undantag från huvudregeln om förbud mot att lämna gåvor gäller gåvor som anses behjärtansvärda, dvs gåvor till allmännyttiga eller därmed jämförbara ändamål. Gåvor som ett aktiebolag ger är inte avdragsgilla.
I vissa fall anses inte aktiebolaget vara givare utan delägaren anses ha tagit ut tillgången för att därefter privat ge gåvan. Detta leder till skattekonsekvenser för både bolaget och delägaren.