Avliden make har skulder
Om en avliden make har skulder får inte bodelning och arvskifte göras innan alla skulder är betalda eller innan man sett till att det finns tillgångar som täcker skulderna. Annars kan bodelningen eller arvskiftet återgå, dvs efterlevande make och arvingar blir tvungna att lämna tillbaka egendom de fått eller betala den avlidnes skulder.
Efterlevande make och den avlidne makens arvingar har rätt att motsätta sig bodelning om inte den avlidnes skulder är reglerade. På så sätt kan den efterlevande maken och arvingarna framtvinga att skulderna betalas eller att en betalningsuppgörelse ingås med borgenärerna.
Skulle den avlidne makens skulder vara större än tillgångarna kan den efterlevande maken begära att bodelning inte ska göras, dvs att vardera maken ska behålla sitt. Läs om detta ovan i avsnittet Begränsning av bodelningen.
Äktenskapsbalken 9 kap 6 §, 13 kap 2 §
Ärvdabalken 21 kap 4 §
Pågående skilsmässa
Om en ansökan om skilsmässa är inlämnad när någon av makarna avlider upphör den efterlevande makens arvsrätt. Det innebär att han inte har rätt att överta den avlidnes tillgångar och att den så kallade prisbasbeloppsregeln inte ska tillämpas. Det krävs dock att ett mål om äktenskapsskillnad pågick mellan makarna vid dödsfallet. Det räcker inte med att paret bestämt sig för att skiljas. De måste också ha lämnat in en skilsmässoansökan till tingsrätten.
Ett testamente till förmån för den avlidnes make upphör att gälla om ett mål om äktenskapsskillnad pågick vid tiden för dödsfallet. Det kan dock vara så att den avlidne ville att maken skulle ärva även om hon inte längre var hans make. I så fall måste han uttrycka detta klart och tydligt i testamentet.
Äktenskapsbalken 9 kap 12 §
Ärvdabalken 3 kap 10 §, 11 kap 8 §
Bouppteckning
Då någon avlider ska de efterlevande gå igenom vilka tillgångar och skulder som finns efter den avlidne och skriva ner alla uppgifter. Det slutliga protokollet från sammanträdet kallas bouppteckning.
I boken BOUPPTECKNING & ARVSKIFTE kan du läsa mer om hur dödsboet förvaltas, samt hur det går till att upprätta en bouppteckning efter den avlidne.
Dödsboet är det som den avlidne har lämnat efter sig. Dödsboet är en juridisk person, på samma sätt som ett handelsbolag eller aktiebolag. Dödsboet kan alltså tjäna pengar och sätta sig i skuld.
Den avlidnes arvingar och universella testamentstagare samt efterlevande maken är dödsbodelägare. Dödsbodelägarna ska gemensamt fatta beslut om förvaltningen av dödsboet. Detta innebär bland annat att de ska se till att alla skulder betalas.
Vem ska ordna bouppteckningen?
Någon som har hand om den avlidnes egendom ska se till att bouppteckningen blir gjord. Normalt är det den efterlevande maken som ska göra detta, men det kan också vara någon annan dödsbodelägare. När en äldre person avlider och efterlämnar make och barn är maken också till åren och då kan det många gånger vara bättre att något av barnen tar huvudansvar för att göra bouppteckningen. Om en boutredningsman eller testamentsexekutor är förordnad är den normalt denne som ordnar med bouppteckningen.
Den som ordnar med bouppteckningen ska bestämma när bouppteckningsförrättningen ska hållas och se till att de andra dödsbodelägarna och eventuella efterarvingar kallas till bouppteckningen samt att värdeintyg och kontoutdrag skaffas fram. Man ska också utse två kunniga och trovärdiga så kallade gode män som formellt förrättar bouppteckningen. Samtliga dödsbodelägare ska kallas i god tid till förrättningen. Den avlidnes efterlevande make eller sambo ska alltid kallas, även om de inte är dödsbodelägare.
Ärvdabalken 20 kap 2 §
Bouppteckningens funktion
Bouppteckningshandlingen lämnas in till Skatteverket för registrering. När bouppteckningen blivit registrerad fungerar den som legitimation. Eftersom det står på bouppteckningen vilka som är dödsbodelägare kan de avsluta bankkonton och sälja fastigheter, och banken eller fastighetsköparen kan lita på att det är rätt personer han gör affär med.
Den som fått en fastighet i arv måste visa upp bouppteckningen och en arvskifteshandling för att kunna få lagfart.
Inlämning och tidsfrister
Bouppteckningsförrättningen måste hållas senast tre månader efter dödsfallet. När bouppteckningen är klar ska den lämnas in till Skatteverket senast en månad efter förrättningen.
Om bouppteckningen inte lämnas in i rätt tid, kan Skatteverket förelägga dödsbodelägarna att komma in med handlingen. Föreläggandet kan förenas med ett vite. Lämnas bouppteckningen inte in trots vitesföreläggandet kan Skatteverket vända sig till länsrätten för att få vitesföreläggandet verkställt.
Ärvdabalken 20 kap 1, 8–9 §§
Bouppgivare
Den som bäst känner till boet brukar vara bouppgivare. Bouppgivaren ska berätta allt han känner till om boet så att alla tillgångar kommer med och kan fördelas. Oftast är den efterlevande maken eller någon annan dödsbodelägare bouppgivare men det kan också vara någon utomstående.
Bouppgivaren måste vara med vid bouppteckningsförrättningen och han ska intyga att uppgifterna i bouppteckningen är riktiga. Han ska dessutom intyga att alla skattepliktiga gåvor under de senaste tio åren från den avlidne till arvingar eller testamentstagare har tagits med i bouppteckningen.
Ärvdabalken 20 kap 6 §
Boutredningsman
Alla dödsbodelägare måste vara överens för att man ska kunna fatta beslut om dödsboet. Går det inte att enas får varje dödsbodelägare begära att tingsrätten utser en boutredningsman för att ta över förvaltningen av dödsboet. De andra delägarna kan inte hindra detta och den som ansöker behöver inte motivera sin begäran.
Dödsbodelägarna kan föreslå vem som ska utses, men om de inte kan komma överens utser tingsrätten boutredningsman, ofta någon advokat.
Ersättning
Boutredningsmannen har rätt till ersättning för sitt arbete. Ersättningen beror på hur mycket arbete han har varit tvungen att lägga ner. I första hand ska han få sin ersättning från boet, men om det inte räcker måste delägarna som lämnat in begäran betala resterande del av arvodet med egna pengar.
Ärvdabalken 9 kap
Testamentsexekutor
En testator kan i sitt testamente förordna att en person ska ha hand om dödsboförvaltningen i arvingarnas och de universella testamentstagarnas ställe. Denne kallas testamentsexekutor och har rätt att bli utsedd till boutredningsman, såvida det inte finns några skäl för domstolen att vägra.