Juridik / Skuldebrev

Skuldebrev – en genomgång

Faktagranskad artikel

En borgenär kan antingen låna ut pengar mot ett muntligt löfte om återbetalning eller mot ett skuldebrev (revers, avbetalningskontrakt, osv). Muntliga löften är visserligen lika bind­ande som skriftliga avtal, men ur bevissynpunkt är ett skriftligt skuldebrev absolut att föredra. 

Publicerad: 2023-01-08

Det går alltid att sälja rättig­heten att kräva någon på pengar. Men om borgenären (den som äger fordran) har någon skyldighet att utföra något för gäldenär­ens (den som har fordran) räkning, får borgenären inte låta skyldigheten övergå på någon annan utan att gäldenären godkänner det.

Vid kredit till konsumenter gäller, förutom skuldebrevslagen, även konsumentkreditlagen.

Enkla skuldebrev

Det finns två typer av skuldebrev med helt olika rättsverkningar – enkla skuldebrev och löpande skuldebrev. Det enkla skuldebrevet är ställt till en viss person. På ett enkelt skuldebrev ska det alltså finnas en uppgift om vem som ska ha betalt.

Enkla skuldebrev är inte tänkta att överlåtas. Den som övertar ett enkelt skuldebrev övertar enbart fordringen. Betalningsskyldigheten är inte knuten till papperet utan till den verkliga skulden.

Löpande skuldebrev

Det finns två underkategorier till löpande skuldebrev:

  • orderskuldebrev, som är ställt till viss man eller order
  • innehavarskuldebrev, som är ställt till innehavaren.

Utformningen av skuldebrevet avgör vilken typ det är. Order- och inne­havarskuldebrev är inte bara bevismedel utan också värdehandlingar. Innehavarskuldebrev är ställt till innehavaren. Betalningsmottagaren på ett orderskuldebrev är viss man eller order. Man namnger alltså borgenären och gör tillägget eller order.

I Stora Mallpaketet ingår lättanvända mallar för dig som behöver upprätta olika typer av skuldebrev.

Betalning på skuldebrev som har överlåtits

Det finns två grupper av problem som kan uppkomma när man ska betala på ett skuldebrev som har överlåtits. Dels frågan om vilka invändningar som kvarstår mot en ny borgenär och dels frågan om vem som är rätt betalningsmottagare. Problemställningarna kallas invändningsrätt samt legitimation.

När gäldenären protesterar mot betalningskrav för att skuldebrevet är förfalskat, eller för att det är något fel på det han har köpt med skulde­brevet som betalning är det invändnings­rätten han stöder sig på. Om borgenären menar att skulden inte har minskat eftersom gäldenären har betalat till fel person är det legitimationsreglerna som är aktuella.

Invändningsrätt

Eftersom en köpare av ett enkelt skuldebrev inte får en värdehandling utan bara övertar överlåtarens rätt till betalning, får gäldenären göra samma invändningar mot köparen som han eller hon skulle ha kunnat göra mot den ursprunglige borgenären.

Löpande skuldebrev kan däremot godtrosförvärvas. Den nye borge­nären är i god tro om det som han eller hon varken kände till eller hade skälig anledning att miss­tänka vid tiden för förvärvet. En del betalnings­invändningar som gäldenären kan göra ­bryter den nye borgenärens goda tro.

Vid avbetalningsköp mellan näringsidkare och konsumenter har kon­sumenten alltid rätt att göra samma invändningar mot den som köper fordringen som han skulle ha fått göra mot säljaren. Övertagaren bör kontrollera vilka åtaganden som den ursprunglige borgenären har gentemot konsumenten. 

Invändningar som bryter god tro

En del invändningar mot betalningsskyldighet kan gäldenären göra gällande, trots att ett löp­ande skuldebrev har sålts och köparen av skuldebrevet inte känner till de omständigheter som gäldenären ­menar har minskat hans skuld. Invändningarna som bryter god tro är

  • betalningar som antecknats på skuldebrevet på ett betryggande sätt
  • förfalskning
  • skuldebrevet utfärdades av en obehörig person
  • tvång som innefattar våld eller hot om våld
  • gäldenären var omyndig vid utfärdandet
  • fordringsbeloppet har deponerats hos myndighet
  • skulden är preskriberad
  • företagsrekonstruktion eller skuldsanering.

Eftersom gäldenären har bevisbördan ska han begära att få tillbaka skuldebrevet när han betalat hela skulden. När han gör del­betalningar ska han antingen ta tillbaka skuldebrevet och utfärda ett nytt med det kvarvarande beloppet, eller se till att amorteringen antecknas på skuldebrevet.

Legitimation

Gälde­nären är skyldig att betala skulden till rätt person. I vissa fall kan dock en betalning till någon som egentligen inte hade rätt att kräva pengarna medföra att gäldenärens skuld anses ha minskat.

Om ett enkelt skuldebrev har överlåtits men gäldenären i god tro betalar till den föregående borgenären blir gäldenären fri från sin skuld.

Om gäldenären betalar till en person som innehar ett innehavarskuldebrev ska den betalningen minska gäldenärens skuld om han eller hon är i god tro om att personen inte hade rätt till betalning. Med god tro menas då att gäldenären varken visste att det var fel borgenär eller åsidosatt den aktsamhet som efter omständigheterna rimligen kunde krävas av honom eller henne.

Den person som innehar ett orderskuldebrev måste däremot kunna uppvisa en sammanhängande kedja av överlåtelser som leder fram till innehavaren själv. Är den som kräver inte berättigad måste gäldenären vara i god tro på samma sätt som gäller för betalning till fel person enligt ett innehavarskuldebrev. Då först minskar gäldenärens skuld.

Avbetalningsplan

När de ursprungliga parterna har skrivit in en avbetalningsplan i ett löpande skuldebrev kan gäldenären fullgöra sin betalningsskyldighet genom att betala på ­förfallo­dagen. Om gäldenären inte känner till att ­skulde­brevet sålts före förfallodagen kommer gäldenären att betala till den borgenär han eller hon känner till. Trots att det är fel borgenär gäller betalning­en mot en godtroende förvärvare som var rätt borgenär på för­fallo­dagen.

Omvänt gäller däremot god tro mot förskottsbetalningar. Om ­borge­nären säljer fordringen före förfallodagen utan att berätta om förskottsbetalningen får köparen kräva betalt om denne är i god tro om förskottsbetalningen. Gäldenärer som betalar i förtid kan alltså risk­era att tvingas betala två gånger.

När det gäller avbetalningsköp mellan en näringsidkare och en konsument gäller särskilda regler. Om näringsidkaren säljer sin fordran ­enligt ett avbetalningsköp till ett finansbolag, kan konsumenten ­fullgöra sin betalningsskyldighet genom att betala till den som sålt varan till honom eller henne. Men regeln gäller bara om konsumenten inte fått ordentliga instruktioner om hur betalningen egentligen ska göras.

Denuntiation

Med denuntiation menas det meddelande som en köpare av ett skulde­brev måste ge till gäldenären för att denne ska veta vem han ska betala till. Om skulden ska betalas enligt plan kan gäldenären annars fullgöra sin betalningsskyldighet genom att betala till den ursprunglige borgenären. Detsamma gäller enkla skuldebrev.

Observera att det ställs höga krav på att meddelanden från en näringsidkare till en konsument är tydliga. Om ett finansbolag övertar en avbetalningsskuld måste man på ett klart och tydligt sätt beskriva att betalningarna på grund av övertagandet av fordran ska erläggas till förvärvaren och hur konsumenten ska gå till väga.

Lag (1936:81) om skuldebrev

Faktagranskat innehåll du kan lita på

Den här artikeln är skriven och faktagranskad av medarbetare på Björn Lundén med lång erfarenhet av det aktuella ämnet.

Björn Lundén är ett kunskaps- och programvaruföretag som startades redan 1987 och som sedan dess förenklat företagarnas vardag genom smarta och lättanvända lösningar inom främst redovisning, lön och skatt.

Varsågod att ta del av vår samlade företagskunskap!