Juridik / Votering

Votering – vad innebär det?

Faktagranskad artikel

Om en mötesdeltagare anser att mötesordföranden hört fel i acklamations­omröstningen (omröstning där deltagarna muntligen meddelar sin ståndpunkt) och därmed fastställt fel yrkande, kan mötesdeltagaren begära votering. 

Publicerad: 2019-04-03

Votering sker vanligtvis med handuppräckning. Den som vill ha en votering till stånd måste se till att ropa votering innan klubban gått i bordet. Efter klubbslaget är det för sent. Mötesordföranden bör därför låta klubban vila i luften någon sekund. Denna åtgärd ska ge utrymme för rop på votering. Den Mötesordförande som klubbar för snabbt begår ett formfel.

Observera att det räcker med att ropa votering rakt ut i luften. Ordförandens svar ska alltid vara detsamma: Votering är begärd och ska verkställas.

Rösträkning

Den som inte godkänner voteringens beräkning eller är nyfiken på hur rösterna fördelar sig exakt, kan begära rösträkning. Det görs på motsvarande sätt som vid begäran av votering. Alltså före det att beslutet är klubbat. Processen ska då göras om. Vid rösträkning bör handuppräckning göras på så sätt att varje yrkande tas för sig.

Sluten votering – sällsynt vid beslut i sakfråga

Den som vill ha sluten votering i en sakfråga kan begära detta. Detta är dock mycket sällsynt. Här måste man se vad föreningens stadgar säger.

Enligt stadgarna i vissa föreningar ska man ha sluten votering om någon begär det. I andra ska ett sådant yrkande prövas och bifallas av mötet med enkel majoritet (se nedan). Stadgarna kan också inne­bära sluten votering överhuvudtaget inte är tillåten vid beslut i sak­frågor, utan bara vid personval.

Vid differentierad rösträtt (exempelvis enligt andelstal) går det inte att ha sluten omröstning, eftersom man då inte vet hur många röster varje röstsedel har. I så fall måste man skriva vars och ens röstetal på röstsedeln, och då är den slutna omröstningen knappast hemlig längre ifall alla har olika andelar.

Sluten votering ska begäras i samband med yrkandet om votering.

Sluten votering sker med röstsedlar och detta kräver att man följer en viss procedur. Mötesordföranden ska bland annat justera röstlängden, vilket innebär att han eller hon ska kontrollera hur många röstberättigade som är närvarande. Därefter delas röstsedlarna ut. Mötesordföranden är skyldig att noga redogöra för röstproceduren i dess helhet så att alla mötesdeltagare förstår exakt vad som gäller.

Exempel:

Mötesordföranden instruerar mötet: Ni som vill rösta på styrelsens förslag, skriver JA. Ni som vill rösta på Anna Ståhls förslag, skriver NEJ. Den som vill rösta blankt, skriver ingenting.

Klara papper

Det får bara stå JA eller NEJ på röstsedeln. Blank röst anmäls som blank men måste vara helt blank och ren för att vara giltig. Mötesordföranden måste därför förklara att alla former av skriftliga känsloyttringar, kommentarer, understrykningar, utropstecken etc på en röstsedel gör att den blir ogiltig och därmed struken vid röstsammanräkningen. Efter att ha skrivit JA eller NEJ ska mötesdeltagarna vika sin röstsedel på likadant sätt. Ingen röstsedel ska kunna härledas till en viss individ. Valhemligheten är mycket viktig. Allt detta har mötesordföranden ansvar för att informera om före röstproceduren så att alla deltagare är medvetna om villkoren.

När röstningen är klar, ber mötesordföranden rösträknarna att samla in röst­sedlarna. Därefter ska röstsedlarna kontrollräknas. Är antalet sedlar för många i förhållande till röstlängden, måste röstningen göras om.

Lika röstetal

Om en votering i en sakfråga leder till lika röstetal, har mötesordföranden enligt vedertagen mötespraxis utslagsröst. Mötesordförandens utslagsröst ska hanteras med eftertanke.

Faktagranskat innehåll du kan lita på

Den här artikeln är skriven och faktagranskad av medarbetare på Björn Lundén med lång erfarenhet av det aktuella ämnet.

Björn Lundén är ett kunskaps- och programvaruföretag som startades redan 1987 och som sedan dess förenklat företagarnas vardag genom smarta och lättanvända lösningar inom främst redovisning, lön och skatt.

Varsågod att ta del av vår samlade företagskunskap!