Skogskonto
Det lägsta belopp som du får sätta in (och dra av) ett visst beskattningsår är 5 000 kr. För varje år får du sätta in högst summan av 60% av dina inkomster från avverkningsuppdrag eller avverkningsrätt (rotpostförsäljning) och 40% av dina inkomster från virkesförsäljning. Högre belopp (80% respektive 50%) gäller vid skogsskador.
Du skattar för det belopp du tagit ut från skogskontot under inkomståret. Det minsta belopp du får ta ut är 1 000 kr och du får ta ut pengarna tidigast 4 månader efter insättningen.
Sista dag för insättning är den dag då du senast ska lämna din deklaration. Om du har anstånd gäller sista dagen för anståndet. Pengarna får stå inne högst 10 år på ett skogskonto.
Skogskontots funktioner
Ur skatteplaneringssynpunkt har skogskontot främst fyra funktioner:
-
Skatteutjämning mellan olika år för att jämna ut den progressiva statliga skatten. Med andra ord kan marginalskatten minskas.
-
Skatteutjämning genom att du kan ta ut från skogskontot under magra år och sätta in under feta. Tar du ut pengar från skogskontot för att täcka en förlust blir det ingen skatt alls på uttaget.
-
Skattekredit, dvs du skjuter upp skattebetalningen.
-
Skatteskyddat sparande.
Ingen effekt för vissa
För vissa skogsägare får skogskontot ingen eller mycket liten skatteutjämnande effekt. Det gäller dig som alltid tjänar mindre än brytpunkten för statlig skatt, dvs inkomst från lantbruket på under ca 600 000 kr per år före avdrag för beräknade egenavgifter, skogsinkomsterna inräknade. Du kan ändå inte få en lägre marginalskatt.
Det gäller också dig som har andra inkomster som gör att du alltid ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt. För dig sänker skogskontot inte heller skatten. Men för dig som genom skogskontoinsättning kan kapa topparna så att du därigenom alltid hamnar under skiktgränsen, är skogskontot en förträfflig lösning.
Skattekredit
Skogskontot har även en annan funktion. Även om du inte bryter igenom marginalskattevallen får du en räntefri skattekredit på upp till tio år.
Ingen idé med skogskonto i vissa fall
I vissa fall är det ingen idé att ha något skogskonto. Det gäller framför allt om du har lån med hög ränta. Då lönar det sig bättre att amortera ner lånen med beskattade pengar.
Det är en dålig affär att ha 200 000 kr på skogskonto till 2% ränta samtidigt som du har ett lån på samma belopp till 6% ränta.
I andra fall ger det sig självt att skogskontot inte är något alternativ. Insättningen får inte ge underskott, så har du stora kostnader i näringsverksamheten får du inte sätta in något. Har du underskott i lantbruket bör du avveckla gamla skogskonton successivt och kvitta mot underskotten.
Inte momsen
Även om du genom insättning på skogskonto kan skjuta upp beskattningen av skogsintäkterna gäller detta inte momsen. Den ska du redovisa på hela skogsintäkten för det år du fått den. Detta är en skillnad gentemot betalningsplan.
Underlaget för insättning på skogskonto är likviden exklusive moms.
Räntefördelning och expansionsfond
Pengar på skogskonto ska du ta upp till 50% när du räknar ut kapitalunderlagen för räntefördelning och expansionsfond, medan du ska ta upp 100% av behållningen på vanliga bankkonton i lantbruket, och likaså om du exempelvis investerar i ny skog eller inventarier.
Så om du låter bli att ta ut pengarna privat, utan istället sätter av till expansionsfond kan du till en låg skatt investera skogslikviden i lantbruket istället för att låsa den på ett skogskonto.
I vår bok JORD- & SKOGSBRUK får du mängder av tips och råd om hur du kan utnyttja de möjligheter skattereglerna ger för att få ut mer av ditt jordbruk eller skogsbruk
Insättning till skogskonto
Lägsta insättningsbelopp
Det lägsta belopp du får sätta in (= dra av) ett visst beskattningsår är 5 000 kr. Om fastigheten ägs av två eller flera delägare, räknas varje andel som en egen näringsverksamhet. Beloppsgränsen på 5 000 kr gäller för var och en av delägarna.
Om två makar eller flera syskon gör en gemensam näringsbilaga till deklarationen gäller beloppsgränsen 5 000 kr för var och en.
Vem får sätta in?
Det är bara människor och dödsbon som får sätta in pengar på skogskonto. Det är ju dessa som har progressiv skatt. Aktiebolag, exempelvis, har ju proportionell skatt på 22% oavsett hur hög inkomsten är och därför behövs inga sådana regler för dem.
Bara ett konto per år
Du får bara sätta in pengar på ett enda skogskonto i en enda bank för varje beskattningsår. Skulle du sätta in på flera konton räknas bara den insättning du gjorde först. De andra pengarna ska banken föra över till en annan typ av konto.
Däremot får du ha flera skogskonton om de gäller olika inkomstår. För en viss fastighet kan en person ha högst 10 skogskonton på gång samtidigt eftersom pengarna får stå inne högst 10 år. Du får inte ha ett skogskonto gemensamt med andra personer. Var och en måste ha sitt eget skogskonto.
Hur mycket får sättas in?
Hur mycket du får sätta in för ett visst år är knutet till detta års skogsintäkter. Hit räknas förutom virkesförsäljning och avverkningsuppdrag också följande:
-
Försäkringsersättning för skog eller virke
-
Delutbetalning för avverkningsuppdrag enligt betalningsplan
-
Utdelning från samfällighet som tas upp i skogsbruket.
-
Uttag från skogskonto räknas inte som en skogskontogrundande intäkt. Uttagen från skogskonto är inte heller underlag för skogsavdrag. Förskott för ej levererat eller inmätt virke får inte heller räknas med.
För varje år får du högst sätta in summan av följande:
-
60% av inkomster från avverkningsuppdrag eller avverkningsrätt
-
40% av inkomster från virkesförsäljning, oavsett om du själv eller någon annan gör själva avverkningen och terrängtransporten
-
40% av intäkt av egna uttag av skogsprodukter.
Avverkningsuppdrag (leveransrotköp) jämställs ur skogskontosynpunkt med avverkningsrätt och rotpostförsäljning.
Större insättning vid skogsskador
Vid skogsskador som har medfört att du blivit tvungen att avverka för tidigt får du sätta in högre belopp.
-
80% av inkomster från avverkningsuppdrag eller avverkningsrätt.
-
50% av vad du sålt virke för oavsett om du själv eller någon annan gör själva avverkningen och transporten.
Med skogsskador menar man stormfällning, brand, insektsangrepp, kemiska skador på skogen och liknande. Du måste ha avverkat skog som motsvarar minst två års tillväxt på den totala skogsarealen. Du får också räkna in avverkning av skog som inte direkt har skadats men av skogsvårdsskäl eller av avverkningstekniska orsaker ändå bedöms som önskvärd. Även försäkringsersättningar får räknas in.
Du ska bifoga ett intyg om skogsskadorna undertecknat av någon kunnig utomstående, exempelvis en tjänsteman från Skogsstyrelsen eller din virkesköpare. Intyget heter SKV2464, Utredning om skogsskada. Den finns på www.skatteverket.se.
Ersättning för allframtidsupplåtelse
Ersättning för skog eller skogsprodukter vid allframtidsupplåtelser ger samma rätt till förhöjd insättning som vid skogsskador. Detta gäller dock bara om ersättningen deklareras som inkomst av näringsverksamhet. Sådana inkomster kan du också välja att redovisa som kapitalvinst om du vill.
Underskott
Du får inte sätta in så mycket på skogskonto att du får ett underskott i näringsverksamheten. Eftersom det lägsta belopp du får sätta in är 5 000 kr måste du alltså ha ett överskott på minst 5 000 kr före insättningen.
Ränta
Förhandla med banken
Eftersom skogskontot är ett sparande på åtminstone medellång sikt brukar bankerna ge en hyfsad ränta på skogskontot. Du bör absolut kolla hos flera olika banker vilken ränta du kan få. Räntenivån är förhandlingsbar för större skogskonton. I december 2022 ligger räntan hos Handelsbanken på ca 2,0%.
Specialbeskattning
Skogskontoräntan är en främmande fågel i det svenska skattesystemet. Den beskattas nämligen med en fast skatt på 15% som banken drar och betalar in till Skatteverket direkt. Ett sådant system kallas källskatt eftersom beskattningen görs direkt vid källan, dvs banken. Det är banken som har ansvaret för att skatten dras.
Bankerna brukar skriva att skogskontoräntan är förmånlig eftersom den bara beskattas med 15% jämfört med vanlig ränta, som beskattas med 30%. Men då tänker man inte på att resten av räntan beskattas i näringsverksamheten när den tas ut, och där är skatten 0–60% beroende på din ålder, aktivitetsgrad och marginalskattenivå. Å andra sidan är skogskontot ett delvis skatteskyddat sparande.
Uttag från skogskonto
Minst 1 000 kr
Du skattar för det belopp du har tagit ut under inkomståret. Det minsta belopp du får ta ut vid ett tillfälle är 1 000 kr såvida du inte avslutar kontot och det då finns mindre än 1 000 kr kvar.
Tidigaste dag för uttag
Du får ta ut pengar tidigast 4 månader efter insättningen. Det betyder att du kan rulla över en inkomst från år ett till år två genom att sätta in och ta ut pengarna under samma år (år två).
Innestående i högst 10 år
Då 10 år har gått sedan början av det år då insättningen senast skulle ha gjorts, ska banken avsluta kontot och betala ut pengarna eller föra över dem till ett vanligt konto. Du kan alltså maximalt skjuta skatten framför dig i 10 år.
Flyttning av skogskonton
Överföring från ett skogskonto till ett annat inom samma bank eller mellan bankens olika kontor, anses inte som uttag. Inte heller om du flyttar över hela beloppet direkt till ett skogskonto i en annan bank.
Fastighetsöverlåtelse
Om du säljer eller på annat sätt överlåter din fastighet behöver du inte avsluta de skogskonton du har för fastigheten. Efterhand som du tar ut pengarna deklarerar du dem som intäkt av näringsverksamhet, trots att du inte längre äger fastigheten. Har du ingen annan aktiv näringsverksamhet räknas skogskontouttaget som passiv näringsverksamhet.
Skogsskadekonto
Skogsskadekonto är en speciell form av skogskonto som endast får användas av skogsägare som råkat ut för omfattande skador på skogen, t ex stormfällning, svampangrepp eller översvämning. Skogsskadekontot fungerar i princip på samma sätt som det vanliga skogskontot. De viktigaste skillnaderna är att större insättningar får göras till skogsskadekonto och att pengarna får stå kvar längre på skogsskadekonto (20 år istället för 10 år).